emeliiiiiea

Hur ska jag någonsin kunna visa min tacksamhet? förmedla den på ett bra sätt,
tacka dig 1000 gånger om, och visa hur glad jag är att du ens orkar?
lilla emelie, hur ska jag någonsin kunna gottgöra dig på ett bra sätt?
jag vill också vara lika bra som dig, jag vill också kunna ha den viljan att verkligen inte ge upp,
men någonstans har jag den viljan. men förflutna saker äter upp mig in ifrån.
Att du ens orkar sitta och lyssna på allt jag babblar om, att du orkar med att ställa upp så
mycket som du gör, att du orkar sova hos mig när jag är ensam.
Att du ens orkar bry dig.

Jag begär inte allt det här utav dig. du behöver inte känna dig tvingad till något.
Känns ibland som att jag bara tar och tar, och då frågar jag mig själv-
men vad ger jag egentligen tillbaka??
ett litet tack, ett litet förlåt. det räcker inte. Inte för att komma upp till din nivå.
.
Aldrig någonsin trodde jag att det fanns en sånhär underbar vän.
Du anar inte hur mycket du gör mitt liv ljusare,
du kan få mig att skratta tills jag ligger dubbelvikt på golvet.
Det får mig att koppla bort alla tankar, alla tankar och funderingar som snurrar runt i huvudet,
som en film som spelas om och om igen, det får mig att koppla bort besvikelse
och ensamheten som sakta men säkert äter upp mig.
.
Jag sitter inte och tycker synd om mig själv och försöker väcka uppmärksamhet.
verkligen inte. jag döljer saker som är jobbiga, försöker visa den glada sidan av nellie,
ler när jag som minst borde, skrattar som om jag är den lyckligaste.
Ibland känner jag mig verkligen så.
Livet går som i en berg- och dalbana, upp och ner, ner och upp.
.
när som helst, var som helst och hur som helst så vet du att jag är och alltid kommer
att finnas vid din sida lika mycket som du finns för mig, oavsett.
.
Det jag vill komma fram till är att, för mig är du guld värd.




älskar dig b-ruden!

// din (bästa) vän nellie
hihi.