Alla minnen med dig äter upp mig innefrån.
Okej, jag erkänner..
Jag saknar dig enormt mkt.
Har inte insett det förren nu, men de va du som fattades.
Du som skulle finnas i det lilla tomma hörnet i mitt hjärta, där du fanns en gång i tiden.
Det är där du hör hemma.
Jag vet bara inte hur och när jag vågar att släppa in dig.
Vill inte att samma sak ska hända igen.
Pallar inte att varken du eller jag mår dåligt.
Vill att allt ska va som förr, då det bara fanns du och jag i våran lilla värld.
Då vi berättade allt för varandra, lyssnade på varandra, fanns där för varandra, hade kul med varandra, kunde vara oss själva med varandra.
Men allt förändrades, vi gled ifrån varandra sakta men säkert.
Vi sa inte ett ord till varandra på flera månader.
Vilket jag ångrar, jag förlorade en riktigt nära barndomsvän.
Kanske kan jag få tbx henne, kanske är allt försent...
Du vet vem du är.
...
Kommentarer
Postat av: Xoxo du vet vem det är som talar ut
Jag blir helt tår färdig i ögonen, när en som saknas inte finns där en borde vara känns allting fel, jag står inte ut mer. Massvis med minnen som ibte kan glömmas, som någonting gång haft betydelse, minnen som var från hjärta till hjärta blivit till luft.
Jag är redo att kämpa för få tillbaka en av världens bästa vän, och bara rabbla tillbaka alla minnen en hel dag, att bara kunna skratta åt vanandra, sånt saknar man.
Låt oss ta hand i hand? Där vi var för många andningar sedan.
</3 <3
Trackback
